Den här bloggen handlar ju ganska mycket om alla våra djur. Vi är ju uppe i tre hundar och tre katter.

Det blir mycket skrivet om hundarna eftersom de var Helenas, även katten Jackson var hennes från början. Och så lilla ljuvliga Sam som är så busig och rolig.

Den jag nästan aldrig skriver om här är nestorn, Nizze. 

Nizze blir 13 år i februari. Han har aldrig varit särskilt kelig eller sällskaplig utan går sin egen väg. Han har för länge sedan förbrukat de 9 liv som katter sägs vara utrustade med. Hans öron har litet rolig form efter de många slagsmål han varit inblandad i, han har sytts på hela bröstet.

Tidigare var det inte ovanligt att han drog iväg och var borta nån vecka men han har lugnat ner sig med åren.

Den senaste veckan har han varit hängig, legat stilla och sovit, gått på lådan bara om vi lyft dit honom,  inte ätit. 

Häromdagen upptäckte vi en ganska stor och såsig knöl i hans panna. Han verkade ha väldigt ont och blev inte bättre. Så imorse tog vi honom till veterinären. Vi fick lämna in honom över dagen för att de skulle kunna undersöka honom ordentligt.

Vi anade det värsta och det var en nervös väntan. 

Så strax före 16 ringde veterinären. Nizze är inte sjuk alls. Han har varit i slagsmål och åkt på storstryk, igen. Förutom knölen i pannan så var hela magen var full av bitmärken .

Så nu har han dränage, ska äta pencillin en vecka men ska bli helt bra.

Så ikväll känner jag mig glad och lättad. Trots att det finns så måna pälsvarelser hos oss så betyder alla mycket.

Nizze, litet mörbultad och snygg med dränage

Vill också visa affischen inför mitt framträdande imorgon